You know, I kind of thought I knew where I was going with my term paper a couple of weeks ago, before I had a meeting with my supervisor. I did. But then he changed a lot about what I was doing, and I left that meeting a lot more confused than when I came in. That was last Thursday - not last week, but the week before that. He was going to read the pages I’d written and get back to me in a day or two. I didn’t get an email until this weekend, and in that email he basically said my references were no good, the material I had planned on using was no good, and that I have a whole lot to do.
If only I knew WHAT he wants me to do. I feel so screwed.

Surt! Jag vet preciiis hur det känns att gå mer förvirrad från ett möte än man var när man kom dit… Det enda tips jag kan ge är att fråga igen exakt hur han menar tills du förstår vad du förväntas göra. Bättre det än att förlora en massa tid på att försöka uppfylla krav som kanske inte ens går att få grepp om för att de är för vaga!(Talar av erfarenhet här). Om han anser att materialet du tänkte utgå ifrån är dåligt måste du få honom att förklara varför och ge exempel på vad som krävs för att ett material ska vara bra. Skriv en lista på exakt vad det är som gör att du inte kommer vidare just nu. Försök konkretisera alla frågor och kolla om det finns några av dem som du kan lösa själv, annars fråga. Ibland behövs mindre än man tror för att det ska gå att komma vidare.
Man vill ju inte råka ut för detta ;)
http://www.phdcomics.com/comics/archive.php?comicid=1001
Hoppas det löser sig!
Comment by Frida — April 21, 2009 @ 4:40 pm